En socialdemokratisk välfärd bortom vinstintresse och marknadisering

Motion till Socialdemokratiska arbetarepartiets partikongress 2021

En socialdemokratisk välfärd bortom vinstintresse och marknadisering

Sverige har lagar som slår fast att välfärden ska kännetecknas av jämlikhet och god kvalitet för alla. Utan att dessa lagstadgade ändamål har ändrats, har den svenska välfärden successivt tappat greppet om sitt jämlikhetsskapande uppdrag. Det handlar om skolkoncerner som försöker locka till sig de mest högpresterande eleverna, vårdföretag som prioriterar onödiga insatser framför vård efter behov och socialsekreterare som tvingas korta tiden de träffar de som behöver stöd. Systemfel har alltför länge bestått och införda åtgärder i bästa fall skrapat på ytan. Därför behövs en ny socialdemokratisk välfärdsmodell fri från kostsam vinstjakt och ineffektiva styrinstrument; en välfärd som istället syftar till att levandegöra den socialdemokratiska strävan om jämlikhet och frihet för alla.

Vi måste bryta med de senaste 30 årens utveckling, som tagit oss allt längre från den jämlika och goda välfärd som beskrivs i lagstiftningen. Bristande resurser är otvivelaktigt en del av förklaringen, men inte det enda som behöver reformeras. Välfärdens marknadsliberala styrform och organisering har visat sig både dyr och ineffektiv: pengar går till vinst istället för verksamhet och medborgarnas behov får i allt större utsträckning stå tillbaka för kostnadsjakt. Samtidigt, och minst lika bekymmersamt, har inflytandet över välfärden långsamt flyttats från folkvalda politiker till upphandlingskonsulter, konkurrensvårdande myndigheter, domstolar och företag. Förutom att undergräva möjligheterna till demokratiskt inflytande och ansvarsutkrävande har det konsekvensen att välfärdens övergripande syften om jämlikhet undergrävs ytterligare.

Politikens grepp om välfärden måste stärkas, missledande styrmodeller överges och en ny helhetlig socialdemokratisk välfärdsmodell utvecklas och befästas genom konkreta reformer. Stärk politikens ledarroll i välfärdens utveckling

Idag tvingas kommunpolitiker mot sin vilja att upphandla allt från skyddade boenden för våldsutsatta till socialtjänstutredningar bland vinstdrivna företag på en marknad, istället för att ta tillvara den lokala och högpresterande ideella föreningen eller den egna förvaltningen. Förfarandet besk-rivs ofta som ett påbud från EU. Sverige sticker dock ut i applicering och praxisutveckling av EU:s konkurrens- och statsstödsregler på välfärdsområdet. Både EU- och EFTA-domstolen har tydligt och i närtid visat att så inte måste vara fallet och det finns handfasta exempel från andra EU- och EES-länder som inte agerar som Sverige i dessa frågor.1 I Sverige drev Socialdemokraterna denna fråga 2008 i samband med genomförandet av EU:s Lissabonfördrag.2 Sedan dess har dock svensk rättstillämpning utvecklats i fel riktning.

Det är politiken och inte marknaden eller juridiken som i slutändan bör sätta riktningen för välfärdens utveckling. Därför bör Socialdemokraterna på nytt verka för ett tydliggörande att välfärds-tjänster som är helt eller huvudsakligen skattefinansierade i EU-rättsligt bemärkelse räknas som “icke-ekonomiska tjänster av allmänt intresse” och därmed inte omfattas av EU:s statsstöds- och upphandlingsregler.

En välfärd utan vinstintresse

Välfärdens utmaningar är större än bara den växande andelen vinstdrivande aktörer. Att ta bort vinstintresset ur välfärden är emellertid en förutsättning för att effektiva och välbehövliga reformer för välfärden ska få önskad effekt: tillitsbaserad styrning är svårt när marknadsincitament prioriterar kostnadspress framför god välfärd; en jämlik välfärd är svåruppnåeligt när vinstdrivande aktörer tjänar pengar på segregation; och reformer som gynnar allmänintresset över särintresset är svåra att få igenom när enorma företagsintressen investerar hundratals miljoner i lobbyism och politiska kampanjer. Den bärande insikten består av att välfärden i sin natur inte går att jämföra med andra varor och tjänster och att marknadens logik därför inte går att förena med en välfungerande, jämlikhets- och frihetsskapande välfärd. Ett första steg i att frigöra välfärden från marknadslogiken ligger i att låta parallella statliga utredningar analysera hur avskaffandet av vinstsyftande driftsformer i välfärden kan gå till både praktiskt och juridiskt, välfärdsområde för välfärds-område. Där ingår inte minst att ta fram hållbara former för ombildning från vinstdrift till offentlig eller idéburen3 drift.

Skyddsvall mellan offentlig och privat finansiering av välfärdstjänster

En central reform i utvecklingen av en bättre välfärdsmodell är också en avveckling av möjligheten att kombinera offentligt finansierade välfärdstjänster med privat finansierade tilläggstjänster i samma verksamhet. I grunden handlar det om att skattepengar inte ska möjliggöra att välfärden fördelas efter betalförmåga snarare än behov. I sjukvården kan idag privatfinansierade patienter gå före i vårdkön och i hemtjänsten erbjuder privata utförare dem som kan betala extratid i form av ett hemlagat mål mat eller städning, medan resten får klara sig på en osäker minimistandard. I slutändan riskerar dagens system både att undergräva sammanhållningen i landet och stödet för en högkvalitativ välfärd bland medborgare.

Den socialdemokratiska regeringen har agerat kraftfullt i sjukvårdsfrågan genom att ta bort skattefriheten för privat sjukförsäkringsförmåner4 samt arbetat aktivt för att stoppa privatförsäkrades

förtur hos sjukvårdsaktörer med offentlig finansiering.5 Ett liknande arbete bör inledas på fler väl-färdsområden.

En ny socialdemokratisk välfärdsmodell med ändamålsenlig fördelning mellan offentliga och idéburna utförare

Ett stopp för vinstdrift i välfärden är en förutsättning för jämlikhet, mångfald och förnyelsekraft inom välfärden. Men välfärdsutvecklingen kan inte bara definieras av vad vi inte ska ha, utan detta nödvändiga steg behöver kombineras med en offensiv vision om hur en ny socialdemokratisk väl-färdsmodell ska se ut. En del i en sådan vision handlar om att anta ett mål om fördelningen mellan offentlig och idéburen drift i välfärden.

En betydande andel av välfärden behöver drivas offentligt för att säkra stabilitet och jämlik till-gång. Offentlig sektor har därtill länge haft en viktig roll att tillgängliggöra och skala upp verk-samhet och metoder som utvecklats lokalt i folkrörelser och ideella organisationer. För att det utbytet ska fungera och skapa synergier och mervärde krävs dock en större andel idéburet driven välfärd än idag. Av de anställda i välfärden arbetar idag tre procent i idéburen sektor, att jämföra med 20 procent i privata vinstsyftande företag. Tre procent är en betydligt lägre andel än i övriga nordiska länder och avsevärt mycket lägre än jämförbara europeiska välfärdsnationer. Därför bör Socialdemokraterna anta ett mål om fördelningen mellan offentliga och idéburna aktörer inom välfärden. Ett förslag på sådan fördelning är 90 procent offentligt och 10 procent idéburet.

Skydda politikens och myndighetsväsendets integritet i välfärdsfrågor

Svensk välfärd har under decennier omformats utifrån marknadens vilja och villkor. Det är inte någon slump, utan en direkt effekt av välfinansierad och långsiktigt planerad lobbyism från en rad marknadsintressenter. En avmarknadisering av välfärden handlar om att demokratisera tillgångar och värden som idag tillfaller ett fåtal. Det är inte något som dagens vinstdrivande aktörer kommer ta lättvindigt. Arbetet för en socialdemokratisk välfärdsmodell behöver omgärdas av klarsynthet och särskilda skyddsåtgärder för att väga upp och hantera de krafter som kommer att aktiveras från välorganiserade särintressen. Långsiktighet, målmedvetenhet och mod behöver kombineras med en politik för lobbytransparens, inte minst för välfärdsfrågor. I dessa frågor finns flera system inom EU och våra grannländer att inspireras av.

Vi yrkar därför:

1. att Socialdemokraterna verkar för ett tydliggörande att välfärdstjänster som är helt eller huvudsakligen skattefinansierade i EU-rättsligt bemärkelse är “icke-ekonomiska tjänster av allmänt intresse” och därmed inte omfattas av EU:s statsstöds- eller upphandlingsregler.

2. att Socialdemokraterna verkar för att välfärden uteslutande ska drivas i offentlig eller idéburen regi.

3. att Socialdemokraterna antar ett mål om fördelningen mellan offentlig och idéburen drift i välfärden.

4. att Socialdemokraterna verkar för att det inte ska vara möjligt att blanda offentlig och privat finansiering i välfärdsverksamheter.

5. att Socialdemokraterna verkar för att regler införs om ökad transparens kring välfärds-lobbyism.

6. att Strängnäs arbetarekommun ställer sig bakom motionen, antar den som sin egen

Strängnäs den 5/3 2021

Strängnäs S-Kvinnor

Anja Klason

Mari Bohman

facebook Twitter Email