De våldsamma upploppen.

Under påskhelgen skedde upplopp på flera platser. Gatstenar kastades mot polisen och ett flertal polisbilar sattes i brand. Läget var kritiskt och över hundra poliser skadades varav flera fick uppsöka sjukvården. Polisen hade förutsett att något skulle hända, men troligen inte det kraftiga och omfattande våldet.

Mestadels unga män och ungdomar men även äldre och kvinnor förekom i folksamlingen.

Många har uttryckt sig starkt fördömande mot det våld som mötte polisen. Några har ifrågasatt polisens agerande, men att i det läget ställa frågan varför polisen inte sköt skarpt är uttryck för bristande insikt om svensk polis och deras utbildning och taktik. För att inte nämna skyldigheten att hjälpa och ställa tillrätta.

Våldsamma upplopp och våld mot samhällets representanter har förekommit tidigare, men de senaste åren skiljer sig från tidigare händelser. Det intressanta är att få, om någon, sagt något om de grundläggande orsakerna. Trots att det finns forskning inom området.

Ett antal myndigheter och instanser har under fem års tid bedrivit ett omfattande arbete med ”utsatta områden”. Myndigheten för samhällsskydd (MSB) har finansierat projektet. En av utredningens författare har uttryckt att det definitivt finns en koppling mellan frustrationen i utsatta områden och den senaste tidens våldsamma upplopp. Forskningsrapporten heter ”Att vända utvecklingen”- från utsatta områden till trygghet och delaktighet.

Vad är det då som kännetecknar ett utsatt område?

Till exempel följande:

Många utlandsfödda

Trångboddhet

Låg socioekonomisk status

Hög arbetslöshet

Utsatta livsvillkor

Kriminella med inverkan på lokalsamhället

Narkotikahandel som bedrivs öppet

Offentliga våldshandlingar

Utåtagerande missnöje med samhället

Dessa utsatta områden utgör en yta som motsvarar 0,02 procent av Sveriges yta och där bor över en halv miljon människor.

Vad ska vi då göra för att komma till rätta med problemen?

Först och främst är det ingen ”Quick fix”. Det tar år, kanske tiotals år.

Det är inte enbart ett polisiärt problem. Många aktörer måste gemensamt arbeta fram långsiktiga strategier och det måste finnas tydliga ledningsbeslut. En närpolis uttryckte det som att vi alltid får rycka in när övriga samhället misslyckas, men fler poliser löser inte problemen på lång sikt.

Förskola, skola, hälsovård, socialtjänst, polis, fastighetsbolag och föreningsliv är några som varit aktiva i de praktiska projekt, som redan bedrivits på olika håll.

Det är väl detta som innebär ”att vända på alla stenar”.                                     

Och, vi måste ta tag i integrationen.

                                                      Thord Modin, Ingrid Fäldt

                                                      Socialdemokraterna

                                                      Mariefred

facebook Twitter Email

Genom att fortsätta använda denna webbplats godkänner du användandet av cookies. mer information

Dina cookie-inställningar för denna webbplats är satt till ”tillåt cookies” för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för cookies eller om du klickar ”Godkänn” nedan så samtycker du till detta.

Stäng